Stupid mouth shut.

Jag tittar på Navy CIS, men just nu är det reklam. När det är sådana avbrott kan man fördriva tiden på olika sätt. Den här gången har jag studerat mina händer. Jag har tre röda fingertoppar, en blå och fyra vita. Shit, det blir bara åtta... nu när jag räknade om kom jag fram till att de röda fingrarna visst var fem. Så allt är i sin ordning, åtminstone i fråga om antal fingrar. Färgen är en annan sak.

Något annat jag just lagt märke till är att jag har hickat vid fyra olika tillfällen idag.


Igår var en värdelös dag. Idag var bättre, men inte mycket. Men lite.

En enkel biljett till drömmarnas land.

Man kan inte sätta färg på sorg.

Karusell med Döden.

Mycket ska man se innan öronen trillar av, var det någon som sa på radion i morse. Vart är världen på väg när folk inte längre kan skilja på sina kroppsdelar? Det kan man fundera på.


Det är för mycket.


Everyday is like a long walk in the cold rain.

Windmills.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tänka. Jag orkar inte.

Winter winds.

I år tar jag lite mer avstånd från det här med jul och advent. Jag ska inte pynta mitt rum (vem sjutton har öppnat min garderobsdörr?), jag ska inte pynta granen eller sätta upp julkrubban eller kyrkan, och jag ska inte köpa så många julklappar. Fyra stycken, på sin höjd. Den enda julkänslan jag tänker närma mig är den jag får av julsånger. Och lite skolrelaterade grejer med, som julmarknaden i Tranemo på söndag, och den levande julkrubban på Nittorps ljuspromenad nästa lördag. Men det gör jag inte för själva julstämningens skull. Tror jag inte.

Nu ska jag sova, för jag ska till skolan imorgon halv åtta (på min lediga dag!), bara för att jag är så duktig! Fast jag behöver svar på lite frågor som springer omkring i mitt huvud, och svaren finner jag i skolan och endast där. Dessutom serverar skolmatsalen så fruktansvärt god italiensk ostsoppa imorgon, så lite därför åker jag dit också. God natt.

If only I had an enemy worse than myself.

Everytime you look at me like that I die a little inside.

They all float down here.

Efter en vecka tycker jag fortfarande att det är jobbigt att duscha eller tvätta händerna. Den som har sett Stephen Kings IT vet att clownen Pennywise är i avloppen, och en gång sticker han upp överkroppen ur hålet där vattnet rinner ner där man duschar. En annan gång pratar han i röret till handfatet och det kommer en stor blodbubbla som exploderar och färgar ner hela rummet. Fy. Sen hjälper det ju inte heller att jag är en smula paranoid.

Imorgon har jag bara två timmars praktik eftersom min handledare är sjuk, vilket resulterar i att jag börjar vid halv ett, och jag måste åka hem en timme tidigare på grund av den här förbaskade snön.



Stampa på mig lite mer, lite till och lite hårdare. Njut och hälsa mig lycka till om ni tycker att jag är värd några sista ord. 
Annars var bara tyst och sparka en gång till.

Stupiddddddddddddddd.............

Den hittills största nyheten för dagen är att någon, förmodligen en hjärnlös människa, har lagt en kortlek i skolans mikrovågsugn och orsakat en nästan brand (ett gigantiskt rökmoln och en fruktansvärd lukt). Nu luktar varenda människa, som vistats i byggnaden sen 20 minuter tillbaka, som två veckors scoutläger.
Bläk.
Det luktar äckligt.
Jag mår illa och allt snurrar. Tjoho!

My brain and I.

Idag var en konstig dag. Mitt humör har gått som en sockerkurva, upp, ner, upp, NER, upp... Jag är trött. Och kissnödig. Och hungrig. Och glad. Eller ledsen.
Jag vet inte.

Jag skulle boka tid förut, men när jag ringde och frågade om 7 januari svarade tanten (?) i telefonen: "Oh, my god..." Se där. Så jag får vänta med att boka tid till 2 januari då hon har köpt en ny kalender. Haha.

Nu ska jag säga något jag sagt många gånger förut.
Jag har så väldans bra lärare! Med bra menar jag inte att de är bra på att lära ut, vilket de visserligen är. Faktiskt jättebra på att lära ut. Nej, med bra menar jag att de verkligen ställer upp, peppar, uppmuntrar och tar sig tid. Idag pratade jag med Helena och hon fick allt att verka så logiskt, allt blev så sorterat och jag såg ett band i saker och ting. Jag blev till och med på lite bättre humör, det ska hon ha all eloge för.
Sen pysslade jag och Yasmin ett luciatåg, wiho! Det blev gulligt.


Förlåt att jag inte mår bra varje dag, men jag kan inte hjälpa det just nu. Men jag tänker inte dölja det för din skull, för sist jag gjorde det så höll det på att sluta riktigt illa. Så nej tack, inte igen.

Magical mystery tour.

6-8 januari med finCarro är nu spikat! Hell yeah, it's gonna be great!

Idag borde jag väl egentligen ha skrivit klart fördjupningsarbetet i psykologi. Det har jag inte gjort. Nu är klockan 23 och jag ska snart sova. Imorgon har jag praktik på kvällen och på måndag ska vi läsa skräck på svenskan. Kul. Jag kommer dö.

Why being really lonely is sometimes super awesome.

När jag läser böcker eller tittar på filmer/serier så tenderar jag att fastna för olika personer och smått favorisera dem. Det slog mig just varför: jag ser så många likheter med mig själv i dem. For example: http://en.wikipedia.org/wiki/Elliot_Reid

Sick and tired.

Idag var en lite jobbig dag, även om avslutet på morgonen var lite (mycket) av en lättnad.
Imorgon är jag ledig, men ska till skolan och plugga eftersom jag inte har någon större framgång med det här hemma. Sen åker jag och två till på bio. Gissa om det är Harry Potter-filmen.

Nu ska jag sova. Vi får se vilken form tankarna tar ikväll.


No one spoke.
But we both listened.
Heard every word you didn't say.

It's been a long time. Two days.

Jag hade just fem kilo katt hängande i mitt lårskinn. Blodet sprutar. Inte. Men det kommer små söta droppar som skulle kunna vara tuschprickar. Jag är ju en sådan person som alltid kladdar på allting, min hud inkluderad, så bli inte förvånad om jag en vacker dag har glömt att tvätta bort allt.


Jag avskyr hemlisar, jag kan ju inte hålla dem. Fast denna ska jag banne mig hålla! Eller jag ska åtminstone inte berätta för fler personer än de fem som redan vet. Fem, precis. Se där hur bra jag är på att hålla det. Jag kan väl i och för sig trösta mig med att jag inte sårat någon annan genom att skvallra, det är ju faktiskt min hemlis. Men 7 januari, då smäller det! Tror jag. Eller?

Imorgon börjar jag efter lunch. Kul. Inte. Intetetetetete. Te. Jag har tråkigt.

Facts of life.

Om det gick att spola fram tiden, så skulle jag göra det. Om man kunde backa tiden, så skulle jag göra det med. Det är svårt att leva i nuet.
Och utan internet. Vad beroende man är egentligen. Jag blev näst intill galen igårkväll när jag inte kunde kolla min mejl, fast jag verkligen behövde det. Det är en sak att välja att vara utan internetuppkopplingen, men när den slutar fungera utan anledning får jag nästan skämmas över min reaktion.

Alive and breathing.

Jag såg hela filmen och jag lever fortfarande. Nu ska jag titta på salongtider och andra grejer till nästa år, då ni... Nässjö, Caroline, Göteborg, beware! Crazy person on the way...

I surrender.

Efter att redan ha gjort något dumt idag (den där felsägningen) så ska jag nu fortsätta med dumma beslut och ta mig an den tidigare nämnda filmen, bara för att motbevisa Stephen King att jag inte är rädd för varken honom eller dumma clowner!

Vem försöker jag lura?


PS. Är någon sugen på att se den så finns faktiskt hela på youtube...

No good.

Eftersom vi har tema SKRÄCK på svenskan så gick vi igenom flera skräckförfattare och filmer. Vissa filmer såg vi klipp på, IT (DET) av Stephen King bland annat. Jag hatar den filmen, jag hatar clowner, jag hatar clownskratt och ljuden över huvud taget. Fy.
Men jag har en snäll och omtänksam lärare i alla fall, det gör det hela lite bättre.

Råkade för övrigt alldeles nyss säga att skolans elever är trevligare än skolmaten, det var den värsta felsägning jag någonsin gjort. Jag menade verkligen tvärt om.

Wow, jag har världens bästa idé...

Igår åkte jag Huskvarna (fy för stadsbussarna...) för att hämta min regnrock. Träffade ju såklart på massa människor eftersom jag stannade där i typ 11 timmar. Men nej, det var inte så hemskt som jag hade väntat mig. Det var faktiskt nästan bra.
Sov hos Kajsa tills idag, och vi har lekt i stadsparken och ätit på McDonald's.

Nu är jag hemma.

Fantastic friday.

Det här har jag gjort idag: http://minpraktik.blogspot.com/2010/11/my-third-day.html

Imorgon ska jag upp tidigt och åka till Jönköping, och sen vidare till Huskvarna. Får se hur det blir. Trött lär jag vara i alla fall.

Don't worry, I got your back.

It was tears of happiness. But I'm still a surgeon. I'm still slicing and dicing.


Morgonen var både hemsk och fantastisk. Träffade som sagt fina Cissi ( = happy tears ( + she told me she's got my back)), vilket gjorde mitt besök på ungdomsmottagningen så sjukt mycket lättare.

Ja, min vän är fin.

In the darkness.

Vissa människor sprider glädje. Jag träffade en sådan människa idag. Så glad som jag blev kan jag inte minnas att jag har varit på länge. Som jag har saknat henne!

Hoping this night will be my last, but it aint over yet.

Jag existerar, men jag lever inte. 
Stackars hjärta som måste slå för mig, 
vad gör man den dagen man inte orkar andas längre?

Do you mind sitting here with me for a little longer?

Nu blev det jobbigt. Jag vill prata med någon. Eller en särskild. Men det kan jag inte. Jag väljer alltid fel personer att prata med och allt krånglar ihop sig.


Jag är inte särskilt praktikmotiverad längre. Får se hur det ser ut när jag vaknar imorgon. Just nu vill jag inte vakna imorgon. Av andra skäl än praktiken.

Get a brain, thank you.

Något som stör mig så otroligt mycket (förutom snöstorm i början på november) är när folk klagar på skolmaten. Jag menar klagar oavbrutet. Visst är maten kanske okryddad ibland och potatisen kanske är överkokt, men det är ju ändå mat - ätlig mat.
Det går inte att laga mat så att alla blir nöjda. Alla har inte samma favoriträtter eller "haträtter". Det som en inte gillar, det gillar någon annan. Att dessutom hoppa lunchen i matsalen och sen gå och gnälla över hur hungrig man är gör inte saken bättre. Det är irriterande och otacksamt.
Det finns tre alternativ:
1. Ät skolmaten, var glad att vi elever slipper betala för den. Bara för att den inte smakar som hemma behöver den inte vara oätlig.
2. Ta med mat hemifrån och ät så andra som faktiskt äter skolmaten slipper höra klagovisorna.
3. Ta med pengar och köp mat på ICA eller i någon korvkiosk.

De som väljer det tredje alternativet spinner visserligen vidare på ett annat klagomål: "Vi får för lite pengar i slutet av varje månad!"
Då säger jag lite av varje, lär dig spara och prioritera, lägg pengarna på viktigare saker än godis, sprit, tobak och annat skräp, och var glad att du får någonting överhuvudtaget! Det är inte alla som får det, faktiskt.

Jag ska inte säga att jag aldrig har klagat på något av det här, men jag tänker åtminstone på vad jag säger och om jag klagar så ångrar jag mig oftast efteråt. Visserligen kan det ju bero på att jag har ett väldigt dåligt samvete. Det kan också bero på att jag faktiskt egentligen har det ganska bra ställt med skolmat och studiebidrag.

Nu är jag putt och vill hem och titta på Scrubs.

My best moment.

Jag har pysslat ända sen jag kom hem från skolan idag, i stort sett. Jag har en vän som heter Lois och vi har inte kommit så bra överens på sistone. Troligtvis mycket beroende på att jag varit i min egen bubbla och svävat runt... anywho, jag bestämde mig för att göra en förlåt-present till henne, så det har jag gjort nu.

Det bästa med att första lektionen imorgon är idrott, är att jag kan sova i idrottskläderna så jag slipper ta på mig dem imorgon när jag vaknar. Så då gör det ingenting om jag skulle råka försova mig lite (vilket jag med största sannolikhet kommer göra, jag menar, titta på klockan!) som jag gjorde idag. Jag har dessutom redan packat ner allting som jag ska ha med mig till skolan imorgon, så det enda jag behöver göra är att vakna, äta frukost och borsta tänderna (som sammanlagt bara bör ta 20 minuter), och sen är jag klar att åka iväg. Jag förundras över mig själv ibland.

Tidigare ikväll hade jag en oerhört intressant konversation med min lärare. Vi pratade om kaniner, katter, fobier, böcker, depression och andra psykiska störningar. Det var mycket givande måste jag säga. Kul att höra andras åsikter om det hela, det är lätt att fastna i sina egna tankar och då är det bra att kunna dela dem med andra.
På tal om psykiska störningar så ska vi i psykologikursen göra ett fördjupningsarbete om just det. Vi fick välja lite mellan vad som stod i boken och om man kom på något som inte fanns med i boken kunde man ta det om man ville. I mitt huvud dök självskadebeteende upp, så mitt fördjupningsarbete kommer att handla om självdestruktivitet. Jag har ju trots allt en hel del tankar och erfarenhet av det.

Innan jag slår lakanen ska jag nog äta lite soppa som blev över förut och titta på ett, för kvällen, sista avsnitt av Scrubs. God natt.

Colorful.

Mina fingrar har skiftat mellan blå/lila och rött idag.  Jag kan nog dra slutsatsen att jag har dålig blodcirkulation.

BRÅÅTTOOOOOOM....

...och att slösa en dyrbar minut på ett onödigt blogginlägg gör bara det hela ännu mer dramatiskt.

Finally.

Nu är jag änteligene klar med mitt arbete om Downs Syndrom, och jag kan slutligen få fortsätta titta på mitt älskade Scrubs. Det känns oerhört bra, måste jag säga. Hoppas att Margaretha blir nöjd. Jag är nog ganska nöjd i alla fall.

Just nu håller jag på att pyssla en gullig box. Hell yeah.

Hjärtat, tankarna, tiden och vi.

Imorgon är det söndag och inlämningsdag. Jag har fortfarande för mycket att skriva om Downs Syndrom, men just nu ikväll orkar jag inte. Efter en mycket ansträngande konsert (haha...) är jag trött. Konserter är inte riktigt min grej, gillar det inte särskilt.

Igår och idag pysslade jag, det var ganska längesen jag gjorde det, så det var både kul och givande.

På måndag börjar skolan igen efter lovet, ska bli så skönt att komma tillbaka! Har ju tidigare nämnt att jag inte är något stort fan av lov...

I'm a supersick superchick.

I'm not crying, my eyes are sweating.

Trött. 

Sen. 

Efter. 

Snart. 

Äntligen. 

Långt.

Saknar.

Vill.

Inte.

Nej.

Jo.

Hjälp.

"Tänk om man hade en jättestor chokladkaka..."

Jag har fyra olika shoppingstadier:
1. Före: "Neeej, jag oooorrrrrkarr inte...."
2. I början: "Hm, det här är väl helt okej."
3. Efter en stund: "Tråååkigt."
4. På väg hem: *halvt däckad*

Det är precis likadant varje gång.
I torsdags blev jag av STT intervjuad om min klädstil. De frågade vilken min favoritaffär är och hur mycket pengar i månaden som jag lägger ut på kläder. För det första, jag köper inte kläder varannan månad ens, och när jag väl gör det så kollar jag inte vilken affär det är i. Bara det passar, ser snyggt ut och är lagom pris på så är jag nöjd.

Just nu sitter jag i Göteborg hos äldsta fastern. Hon sa att jag fick använda datorn, så det så. Det är lite hemskt att jag nu faktiskt inte kunde hålla mig ifrån den.
Jag erkänner min svaghet.


"Odysseus erövrade Troja förklädd till en dalahäst."