I'll be there.

Tjoho, årets första fästing! Nä, fy farao. Någon sån vill jag inte ha på mig mer. Den satt under klockan så jag såg den inte förrän alldeles nyss när jag tog av mig manicken. Frågan är vilket som är värst, spindlar eller fästingar?
Imorgon väntar matteräkning, muffinsbakningsskrivning och typ.... städning? Nej, jag städade ju innan. Jag vet inte vad jag ska göra mer imorgon.

Förresten så läste jag innan min uppsats om mitt liv som jag skrev i nian, för ett år sen. Trevlig läsning faktiskt.
http://handdesinfektion.blogg.se/mittliv/2009/june/glad-pensionar.html

It's not me, it's you.

Jag: Hej Oliver!
Oliver: Hej! Jag har saknat dig!
Jag: Jag har saknat dig med.
Oliver, efter en stunds tystnad: Hur länge ska vi kramas?

Ja, Oliver är här denna helgen så jag lär inte komma jätteutvilad till skolan på måndag. Men man får ta det med en nypa salt. Och lite förkylning och hes röst i mitt fall. Men jag pratar ju alltid om hur kul jag tycker det är att vara hes, så jag ska inte klaga.
Praktiken på Åsalyckan är slut. Lite vemodigt men det ska bli skönt att komma tillbaka till skolan igen. Nu har jag dessutom en anledning till att säga att jag saknar min klass.

Blipp.

Jag var ute och fotade idag. När jag gick in i hästhagen kom Plutten genast till mig och vek inte en tum från min sida förrän staketet hindrade honom.

Fallande poletter och sockerdricka i foten.

Jag tror jag ska göra en lösenordsskyddad blogg. Dagbok funkar inte för mig, men jag vill kunna skriva av mig utan att hela världen vet. Samtidigt vill jag kunna vara ärlig mot mig själv och inte tränga undan känslor eller tankar.
Så, ett problem löst. Nu ska jag bara göra det också.

Den där kollapsen i måndags har jag tänkt väldigt mycket på, alltså. Kan inte släppa det, men jag tror jag långsamt kommer fram till vad det kan vara.

Idag har varit ganska bra faktiskt, fick världens kick tidigare ikväll och mådde himla illa sen, men whatever.

Faces of plastic.

Jag räddade just min säng från en stor kattspya. Det var väl ungefär en och en halv sekunds marginal.

Är det inte sånt här dagens bloggare borde skriva om, istället för om vilka kläder de nyss köpt eller vem de tycker om minst eller nutidens alldeles knäppa skönhetsideal? Jag tycker att katter är way more interesting!

På tal om katter så har jag en som vandrar fram och tillbaka under min haka, så jag har väl lösskägg snart med tanke på hur mycket päls han tappar.

Min förmiddag idag har varit riktigt usel faktiskt. Så, inget mer med det, ville bara ha det sagt.

Jag har tänkt på det här med att folk frågar så mycket.
Hur mår du?
Hur är det?
Är allt bra?
Frågar man det bara för att vara trevlig?
Eller frågar man för att man bryr sig och vill veta?
Eller är det helt enkelt bara för att man inte har något annat att säga?
Per automatik svarar jag varje gång att det är bra, eller att jag är trött. Men vilken tonåring är inte det, egentligen? Det är väl ungdomars kännetecken, trötthet, sova långt in på dagen och lägga sig sent.
Nästa gång någon frågar ska jag säga precis hur jag mår, se personens reaktion och hoppas att han eller hon är nöjd med svaret.
Fast nej, det skulle jag aldrig våga. Jag glömde nästan att jag inte kan öppna mig, ju. Så dumt av mig!

Jaha, nähä. Det blev inte mycket till praktik idag. Först var jag i Borås på morgonen och kom inte till Åsalyckan förrän klockan kvart i elva. Då började jag känna av något konstigt, jag var skakig, yr, kallsvettades och mådde illa. Efter en timme åkte jag hem, det gick inte att vara kvar där. Gick och la mig ganska direkt och vaknade vid tre. Då åt jag lite och nu känner jag mig nästan som vanligt igen.

Jag vill lära mig att sätta ord på känslor, varför ska det vara så svårt?

Sound of silence.

Det verkar som att min förkylning börjar avta och något värt att tacka för är att jag inte haft ont i huvudet på hela dagen. Tack! Skönt att slippa det om det så bara är en dag.

Måndag närmar sig och jag vet verkligen inte hur jag ska göra. Ska jag ge det en chans, vränga mig ut och in och  riskera att ångra mig för resten av livet, eller ska jag låta bli att vränga mig, sitta tyst på mina känslor och riskera att ångra mig för resten av livet? Hur som helst, vilket jag än bestämmer mig för att ångra resten av livet kommer göra det jobbigt på tisdag. Allt har konsekvenser, you know.

Nu har jag gjort något jag länge väntat på att göra - borstat tänderna! Jag skulle nog aldrig klara mig utan en tandborste... tänk att känna hur tänderna bara blir ludnare och ludnare.. usch.

No good.

Usch, jag mår hemskt nu. Det känns som att någon sitter på min bröstkorg och det visslar när jag andas. Huvudet dunkar så fort jag ställer mig upp och näsan försöker efterlikna Niagarafallen. Det blir väl en snorig helg med cvskrivande och matteräknande, om kroppen tillåter.

Måndag och tisdag... ärligt talat så fasar jag för de dagarna. Jag ser ingen anledning till att det kommer gå bra. Pessimistisk? Nej, jag har bara upplevt det för många gånger förut.

Tanketrassel.

Nä, promenaden gjorde det inte bättre. Jag förfrös mina fingrar än en gång, och de såg ut som blålila korvar. Fast ett plus med promenixen var att min fina Banjo följde med mig hemifrån en bra bit, och när jag vände hemåt igen så vände han också. Gullig katt.

Nu ska jag läsa och deppa för Holly Kennedys liv istället för mitt eget.

Glad känsla slut.

Nu blev det för mycket. Jag vill lägga saker åt sidan och ta itu med dem sen, men mina hyllor är redan fulla, det finns inte mer plats. Jag behöver en paus. Tid att reda ut saker.
Jag ska gå ut och gå. Gå av mig det värsta.

You're my cuppycake.

Nu har jag bakat. Jag ska berätta att det gick helt okej. Varken bra eller dåligt, bara okej. Eller alltså, bra för att vara jag, dåligt om man jämför med vilken annan som helst.
För det första så gjorde jag alldeles för mycket smet. Sen la jag i alldeles för mycket smet i formarna, så de växte för mycket och klistrades ihop med varandra inne i ugnen. Fast annars blev de ganska goda.

Nu väntar ett recept på att bli nerskrivet, sen ska jag packa lite småsaker till imorgon och till sist ska jag läsa. Intressant va?

Snåljåp... vad är en jåp?

"Välkommen till Telia mobilsvar, tillhörande noll, shjuu, noll..." Äh, hoppa i sjön!

Idag var det långdag på praktiken, nio och en halv timme. Visst är barn härliga, men i lagom mått. Det var visserligen skönt med en rast, som blev till en promenad genom Nittorp, mitt på dagen. Men jag är ändå trött.

När mamma kommer hem ska jag testa att baka dumlemuffins. Jag är kass på att baka, det fick jag höra hela åttan i skolan. "Lovisa, man märker ju att du inte gillar hemkunskap. Men så får jag inte säga egentligen!" Nähä, synd.


Det är tungt just nu, men igår fick jag iväg det där mejlet i alla fall. Fast idag när jag läste igenom det kom jag på massa saker som jag missat att skriva. Öppna mig? Hur? Det går inte.

Busbarn

Att sätta ord på känslor är något av det svåraste jag vet.


Idag när jag kom till praktiken blev jag så glad när en kille utbrast "HEJ MIN BÄSTA FRÖKEN!" när han såg mig. Gullunge! Sen jagade jag världens mysigaste kille runt förskolan. Jag borde träna oftare, det är bra med motion har jag förstått nu. Synd att jag inte har någon längre. Något som jag däremot har är en praktikplats med himla mysiga barn. Som jag visst sa. Jaha.
Osammanhängande texter är bara ett resultat av min trötthet, som jag inte vet källan till. Jag fattar verkligen inte varför jag alltid är helt slut, dagarna igenom.

Dra åt skogen, Sony.

Jag hatar min telefon. De flesta som känner mig vet att jag (nästan) aldrig hatar, men detta är ett undantag. Det kan tyckas fånigt att man blir arg på att det inte går att byta ringsignal, smssignal eller alarmsignal. Visst, tyck det. Men kom sen inte och säg att Sony Ericsson-signalen är jobbig. Tro det eller ej, men jag vet det själv. Bläk.
Det var dagens aggressioner som behövde komma ut.

Jag är hemkommen från första dagen på praktiken. Det var inte så illa som jag först tänkte, men jag är van vid att ha fel tankar så det gjorde inte mig något. Däremot var det skönt att slippa ångesten som kom första dagarna förra gångerna.

Wow, det stora blå, hur är det? - Em, stort.. och blått.

Här sitter jag i mitt blå rum, skrivandes på min blå dator och ska antagligen snart sova i min blå säng. Jag är nog blå-skadad.
Borde egentligen ha räknat matte idag, men nej, jag har inte orkat. Däremot har jag plockat fram lite förslag till apu-uppgift, faktiskt. Tro det eller ej. Sen tänkte jag göra en ny design till bloggen, men datorn laggade (usch vad jag har svårt att acceptera det ordet) så jag var tvungen att starta om den. Jag måste ha startat om min hjärna med för att göra om bloggen fanns inte i mina tankar igen förrän nu, flera timmar senare, och nu är klockan för mycket.
Imorgon börjar den sista praktikperioden för ettan, den kommer vara lååååååååååång, fast den bara är två veckor. Men jag klarar nog det med.



I'm lost for words.

Once in a dream...

I natt drömde jag att jag var på Flahult, fast det var på Ljungsarpsskolan. Jag spelade fotboll med Elin och Emma Hesselstrand, Anton Tordsson, Elias Axmarker, Johan Åberg, Jennifer Hällmyr och Cissi Rigert(?). Innan matchen började så bestämde jag och Anton att vi skulle brottas. Sagt och gjort, han kastade upp mig ungefär 5 meter i luften, snacka om stark som orkade det...
Vilka fina människor jag känner!

Somebody's Gerry.

Jag gick inte med Ellinor, Fanny och Linda på marknaden, utan med Lois. Nu mår jag illa efter polkagrisar. Bläk. Ska nog borsta tänderna sen, när jag fått tummen ur röven. Sen ska jag dessutom förbereda min apu-uppgift och jag har ingen aning om vad jag ska göra. Och så är det självklart kalas med som jag måste åka på senare i eftermiddag.

Som jag känner det nu skulle jag helst av allt vilja kräkas, jag tror det skulle kännas befriande faktiskt.

Idag var vi på SFI hela morgonen, fram till halv 11. I början tror jag att nästan hela klassen var skeptisk mot det, men när vi kom tillbaka hade alla haft det bra. Det var intressant, och jag förundrades hur fort de hade lärt sig svenska. Det var en tjej där som jag snackade mycket med den första timmen, hon var jättetrevlig och glad! Hon var lika gammal som jag med, fast hon såg ut att vara över 20.
Sen tog den lektionen slut och jag åt. Efter maten fick jag reda på provresultatet från i onsdags, jag fick MVG! 29 poäng av 30, jag blev så glad! Och förvånad, det trodde jag inte om mig själv.

Imorgon är det Gölingstorps marknad, jag ska kila runt där med Ellinor, Linda och Fanny. Det kan bli livat. Resten av helgen ska jag läsa, räkna matte och förbereda mina apu-uppgifter.

Jag har en kurrande katt jämte mig på skrivbordet. I sängen ligger en annan och snarkar, jag tänkte göra honom sällskap nu medan jag tittar på film.

Fläskosaurus.

Jag sitter och tänker på om jag ska gå och sova en stund och riskera att inte vakna förrän imorgon, eller om jag ska läsa en stund först. Det var jättelänge sen jag läste en vanlig bok, men eftersom vi ska göra en bokredovisning om två veckor är det kanske på tiden, så jag gick till bibblan i förmiddags och lånade Ps. I love you!


Och ett jätteonödigt inlägg senare dog hon av trötthet.

Reign in me.

Ännu en konstig dag har gått, och jag hade överskottsenergi hela dagen. Det var hur längesen som helst jag hade det! En trevlig överraskning, minsann. En annan överraskning var att Stephanie lyckades glömma att vi skulle leka mellan halv 11 och 12. ELAKT. Men jag förlät henne fort, för jag är snäll.

För stunden (och antagligen ett par timmar framöver) sitter jag och äter glass, badar mina äckliga fötter och räknar matteekvationer. Hoppas ingen ringer på dörren för då kan jag inte öppna. Egentligen behöver jag inte oroa mig för det eftersom ingen åker till ödsliga Kroken frivilligt, men med min vanliga otur så blir det väl så ändå.

When I first saw your face.

Nu blev jag så där ledsen igen. Jag har beslutsångest, prestationsångest och panikångest.
Beslutsångest för att jag inte vet om jag ska skicka det dära mejlet eller ej.
Prestationsångest för att det känns som att jag ligger efter i varje kurs och jag känner att jag gör dåligt ifrån mig på läxor och prov.
Paniksångest för alla andra problem som står utanför min dörr varje morgon, hur långt bort jag än kastar dem.

Idag har varit helknasig. Har hängt med världsmysigaste Stephanie, och ja, jag är medveten om att världsmysigaste antagligen inte är ett riktigt ord. Tur att jag just införde det.

För tillfället sitter jag och funderar på om jag ska läsa igenom kapitel 4 till provet imorgon innan jag lägger mig och alltså kommer i säng typ klockan 23, ELLER, om jag ska lägga mig nu och vara utvilad (yeah, right) imorgon bitti och plugga på sovmorgonen då istället.
Detta dilemma kan anses som ett stort problem för vissa, men för mig är det inte ens i närheten av ett problem om man jämför med annat. Jag sover, fast först hänger jag tvätt och städar.
Bajbaj.

All Star.

Jag har alltid rätt när jag säger att det kommer gå dåligt på ett prov. Idag var det som sagt nationellt prov i engelska, den muntliga delen. Under förberedelsen fick vi information om att svenska ord ger minuspoäng, vi fick inte prata svenska över huvud taget. "Inga problem!" sa jag. Så fel jag hade! Det första jag gjorde när jag kom in till lärarna som skulle lyssna var att säga högt och glatt "Hej!". Självklart. Jag har dömt mig själv till ett liv där resor till engelsktalande länder inte ingår.

Imorgon har jag ännu ett prov, men jag hoppas det går bättre än dagens. Det är väl inte svårt, i och för sig. Innan jag försöker bonka in det sista i huvudet tills imorgon ska jag laga mina ohela byxor.


Jag har gjort ett litet miniframsteg. Jag öppnade mig. För en otroligt fin människa, dessutom.

Please?

Nej, jag har fortfarande inte börjat läsa om de där behoven. Men nu har jag bestämt att när jag skrivit klart här ska jag plugga till klockan nio. Sen ska jag ringa till Julia.
Nu kom jag på att jag har prov imorgon också, ett nationellt i engelska. Det kommer verkligen gå dåligt!

Jag är inte glad idag och jag är inte sur eller arg. Jag är bara ledsen, men vet inte vad jag ska göra åt det. Det är för mycket just nu, jag är så trött. Jag är tom och fylld på samma gång. Tom på känslor, fylld av känslor. Tom på tankar, fylld av tankar. Men jag vill inte vara ovetande längre, jag vill veta vad det är för fel på mig.

You reign forever.

Jag kom just på att jag måste laga mina byxor. Det är något jag blivit riktigt bra på, för de går sönder hela tiden. Det var på tiden att jag köpte ett par nya. Skulle behöva ännu ett par till, men jag har inte råd. Min ekonomi har övergivit mig.

Har pluggat en stund till provet som vi har på onsdag. Jag kommer antagligen misslyckas på det. Men det är faktiskt ingen stor sak just nu för ikväll ska jag prata med Julia! Som jag saknar henne! Det var för längesen vi pratade nu... alldeles.

Nu ska jag fortsätta plugga, men jag känner verkligen inte för att skriva om Maslow och behovstrappor och motivation och sånt mojs för tillfället. Jag vill ha sommar istället.

Stress, woah!

Jag är hemma från ingenstans och är jättestressad. Har färgat Kajsas hår och inte hunnit ringa till Julia, vilket jag (såklart) har fruktansvärt dåligt samvete för. Det får bli imorgon istället. Nu ska jag packa upp, packa ner, plugga, äta lite och förhoppningsvis komma i säng innan klockan är tolv.

Kalakukkoa

I torsdagskväll tittade jag och Lois på Picassos Äventyr. Störtskön, haha! Den mest klockrena låten: Sirkka - Kalakukkoa

Idag har vi shoppat i Skövde, något vi aldrig trodde skulle hända. Jag skulle köpa byxor och lagom efter att jag provat ett par, som jag också bestämde mig för att köpa, så sprack mina gamla. Roligt, inte.

Näin laita kalakukkoa!
Nyt ota vettä ja suolaa,
Sen jälkeen voita, jauhoja,
Sen jälkeen vaivataan,
Sen jälkeen vaivataan.

Nyt raakaa kaalaa, silavaa,
Ja pannaan taikinalle, rakas!

Näin laita kalakukkoa!
Nyt ota vettä ja suolaa,
Sen jälkeen voita, jauhoja,
Sen jälkeen vaivataan,
Sen jälkeen vaivataan!

Vi hade i alla fall tur med vädret.

Jag och Lois är vid Hornborgasjön och vaktar hennes mosters hus.
För kanske en timme sen började vi laga mat. Det gick bra, jag stekte kotletter och Lois skalade potatis. När jag skulle göra såsen blandade jag mjöl och mjölk och hällde i stekpannan. Sen när jag hade hällt i lite grädde såg jag att det var vispgrädde istället för matlagningsgrädde. Men jag tänkte att det går säkert ändå. Fast efter ett tag tyckte jag att det var väldigt ljust och när jag skulle smaka på det så smakade det bara mjöl. Då kom jag på att jag glömt att hälla i vatten allra först. Bläk. Vi hällde ut det och åkte till affären igen och köpte påssås.

Once again I look upon the cross where You died.

Efter ett mycket plötsligt förslag och snabbt beslut så har jag stresspackat och tvättat en stund nu. Lois frågade mig om jag ville följa med till Falköping på fredag och jag tänkte att visst, det kan bli kul. Jag tänkte också att jag då kunde tvätta imorgon och packa på torsdag. Men sen helt plötsligt blev det ändrat så vi åker imorgon istället och kommer hem på söndag. Därav ordet stress mitt i allting. Så jag får också stressplugga på söndag kväll och måndag. Tur att det är ett stort hål vid lunchtid dårå. Det är nog enda gången hittills som jag har haft god användning för det tror jag.

Nu tror jag att jag ska sova, men det är något konstigt ljud utanför mitt fönster. Det låter typ som en blandning av en katt och en fågel. Börjar fundera på om det inte är en fladdermus. Dessutom snackar jag lite med världens finaste Jennifer och vill prata klart innan jag somnar.


Jag har fortfarande ångest över att jag inte har pluggat så mycket som jag borde ha gjort vid det här laget. Ett tag trodde jag nästan att jag skulle vara fri från ångest och dåligt samvete, dumma mig. Nu kom jag också på att jag måste leta upp en bok och läsa ut den inom en eller två veckor. När tar detta eviga uppdykande av glömda saker slut?






I'm humbled 
by 
Your mercy 
and 
I'm broken inside.

I need you.

Det har bara gått två dagar på lovet och jag är så sjukt uttråkad. Jag vill tillbaka till skolan igen! Det är tråkigt med lov, jag blir så rastlös. Som jag sagt förut.

Idag la jag ett 1000-bitarspussel. Det tog eftermiddagen och de sista timmarna innan midnatt att bli klar med det. Jag får väl ta mig an nästa pussel imorgon. 

Det finns verkligen inget vettigt att säga idag. Fast jag insåg för en stund sen att jag verkligen saknar mina fantastiska flahultsvänner. Världsbästigaste vänner! ♥

I wear sneakers.

Jag har ett sjukt tråkigt påsklov. Jag är så rastlös. Lovisa + rastlöshet = udda företeelser. Jag liknade en smurf en stund.

Hello Darkness, my old friend.

Det gör ont, så sjukt ont. Hela jag värker, men det är så svårt att förstå varför.
Jag är inte sjuk, bara trasig. Igår blev jag hel en stund, men jag slets snabbt sönder igen. Det är tungt.
Jag vet inte hur jag ska beskriva känslan.
Hugg i magen?
Slag i ansiktet?
Varje gång jag vaknar möts jag av besvikelse. Du är inte här. Och jag är som ett skal, ihålig och tom.
Det är därför tankarna aldrig slutar eka inuti mig.

Kom, ta din plats.

Det känns som att jag bara faller djupare ner i något som aldrig tar slut, men samtidigt känns det som att jag börjar må bättre. Hur tolkar man det?

Idag har det varit så galet gött väder!

Ditt kors är kraft.

Nu är jag hemma. Har varit i Huskvarna på Tre Dagar, och jag har träffat fantastiska vänner!
Maria, Jennie, Emelie, Johan, Jennifer, Elin, Gabriella, Susanna, Gustav, Mathias, Jonathan, David, Emmelie, Pernilla, Rebecka, Matilda...
Jag gillar att rabbla upp namn. Dessutom får det mig att verkligen.. ja, någonting. En tanke jag inte lyckats sätta ord på än.
Men ÅH, vilken bra kväll jag har haft! Ett fruktansvärt bra möte med sång, bön och inge luft faktiskt. Det var varmt och kvavt i kyrkan. Men definitivt värt det. Och att få träffa mina vänner igen... så härligt!
Jag har tänkt mycket på saken (surprise?), och kommit fram till att jag är lyckligt lottad som får ha såna vänner som jag har. Och jag är tacksam för vad de får betyda för mig.

Nu ska jag äta något, kanske städa undan lite, städnarkoman som jag är. Sen går jag och knyter mig.
Haha, jag älskar att ta saker bokstavligt!

Happy Halloweaster.

I Kroken har vi annorlunda påsk-traditioner. Vi är inte påsk-gummor. Vi är påsk-monster.

Nu ska jag titta på en film, imorgon åker jag till Jönkan och Huskvarna och träffar fina vänner. Sen ska jag plugga. Snajs. Fast allra, allra förstast ska jag kissa för det var ett tag sen känner jag.