Offish.

Nu har jag till slut kommit igång med den nya bloggen där jag skriver utan hämningar och inte begränsar mig. Adressen? Fråga vettja, så får vi väl se om jag berättar den.

Fingret.

Min vän inspirerade mig genom att skaffa en ny blogg och leva ut hela sig själv istället för att vara en kopia. Så det gjorde jag med. Efter närmare 500 stunder av, ja, vad det nu kan vara, i den här bloggen är det dags för en ny. Jag tänker släppa ut all min craziness, och det är inte lite. Det ni. Där ska det inte finnas någon mask, något fejkat leende, utan bara jag och allt som mitt huvud rymmer. Brace yourselves.

The question on everybody's mind.

För det första: får lärare dissa sina elever? Och för det andra: får eleverna dissa dem tillbaka? Och till sist, jag mår illa. Choklad och chips är farligt.

PS. Mitt huvud kliar.

Jävla vagn, gå på hjulen!

Jag hittade en ny grej. Det är inte längre popcorn och Scrubs som gäller (även om Scrubs trots allt fortfarande fyller en stor del av mitt liv). Nu är det Harry Potter-böckerna och Ben & Jerry's. Det är i alla fall inom samma ramar som Scrubs, fast inte riiiiiktigt lika högt i topp.

Idag har jag varit otrevlig, och jag ber om ursäkt till alla som det drabbade. Men jag tänker inte lova att det inte ska hända igen, för det kommer det göra. Nu när jag precis lärt mig att i små steg säga ifrån och prata, varför sluta med det? Så ja, jag kommer att vara otrevlig fler dagar, ni behöver bara inte ta det personligt. Förutom när jag är jätteelak och går till överdrift. Då är det helt okej att ta det personligt, för då finns det säkerligen en anledning också.

Kasta då!

Det visade sig att ingen av mina teorier stämde riktigt. Men skoldagen började med samling i caféterian och fortsatte med en 90-minutersresa mot Småland. Till sist hamnade vi (efter mitt förgäves bönande om att få veta vart vi var på väg) i Sävsjö och Boda Borg. Awesome! Eller ja, jo, det var kul. Lamporna i vissa rum var fruktansvärt roande, de fick alla vita/ljusa saker att lysa. Mina skor, mina tänder, mina fingertoppar, mina bh-band...

Efter en lika lång bilresa hem som dit och som gjorde mig ganska illamående träffade jag min fina vän som jag inte träffat på över ett halvår. Galet roligt! Vi fikade och pratade en stund på ICA innan vi for med bussen till Nittorp där vi skiljdes åt.

Kort sagt: det var en bra dag.

Boka camping: check!

Japp, nu är campingplatsen för Emmi och mig bokad. Så i sommar befinner vi oss på Nyhem i 10 dagar och lever loppan. Det ska bli galet kuligt!

Onsdagspåhittsteorier.

De senaste två timmarna har jag försökt förbereda mig inför morgondagen, och också insett hur svårt det är att förbereda sig till någonting som man inte vet vad det är. Tre lärare drar med oss på en överraskningsresa någonstans, men vägrar säga vart eller ens ge oss en hint om vad vi ska göra. Men jag har mina misstankar.

En teori jag har är att lärarna är så trötta på oss att de tänker lura med oss någonstans och lämna oss där. Men för att få med oss på resan måste de få treorna att säga att det kommer bli roligt för oss och att lärarna bara vill vara snälla. När vi väl är bortlurade och dumpade i något snår i ödemarken så blir allt frid och fröjd igen.

Min teori stämmer nog inte, men jag skulle inte bli förvånad om det är så här. Jag menar, vi kan vara ganska jobbiga ibland. Yasmin och jag hade dessutom en liten gemensam teori. Nästan alla som känner mig vet att jag har ett kontrollbehov som är alldeles för många storlekar för stort för mig. Vår teori som har med mitt kontrollbehov att göra var att lärarna lurar oss, gör oss förväntansfulla och spända, för att sedan imorgon bitti berätta att det inte blir någon resa, utan att de bara ville jävlas med mig. Frågan är vilken av dessa teorier jag föredrar....

Just because I talk slow doesn't mean I'm stupid.

Min vän Yasmin hävdar bestämt att Mars Attacks är en av de bästa filmer som gjorts. Bara för att bevisa motsatsen ska jag nu skriva en lista på filmer som jag föredrar fruktansvärt mycket framför den.

- Sound of Music
Musiken är bra, handlingen är bra och skådisarna är bra. Vad mer kan man begära?
- Despicable Me
En animerad film med mycket humor, that's how I like it.
- I Rymden Finns Inga Känslor
Trots att det är en svensk film så anser jag att den är mycket trevligare än Mars Attacks.
- Lejontämjaren
En bra svensk film. Faktiskt.
- Aurore
Hemsk, visst. Men ändå sanningsenlig och sådana filmer gillar jag.
- Bride Wars
Hahaha, fruktansvärt rolig bara.
- Fried Green Tomatoes
En fin film. Vacker. Trevlig. Mysig. Sorglig. Fin.
- Forrest Gump
Forrest Gump är ju den mest fantastiska människan som någonsin hittats på, och det gör ju faktiskt väldigt mycket.
- Lejonkungen
Disney... what more can I say? Timon och Pumba är awesome.
- Mulan
Disney, igen. Fun fun fun.
- Pirates of the Caribbean
Att Johnny Depp spelar huvudrollen gör det hela mer grymmebra, och att det dessutom är fenomenal musik i filmen är nog pricken över i.
- PS. I love you!
Vem kan säga nej till en söt kärlekshistoria? Inte ens jag, tro det eller ej.
- Sweet Home Alabama
Reese Witherspoon och Josh Lucas... BRA, helt enkelt.


Feels like this got out of hand...


Idag hade jag bara en lektion, så klockan tolv tog min fina Amanda och jag bussen hem till henne och glodde på ett par Harry Potter-filmer och hade det trevligt.

Mars Attacks.

Jag tänkte att jag skulle titta på den filmen och se om jag fortfarande får mardrömmar av den, men när jag kollade upp den på imdb.com så såg jag till min förtjusning att det är en Tim Burton-film. Så någon mardröm är det inte säkert att det blir. Åtminstone inte i stil med den som jag hade när jag var ca 10 år yngre. Men ärligt talat... en film med marsianer vars pistoler fullkomligt fräter sönder människor tills bara skelettet är kvar, jättehjärnor som exploderar av musik, normala människohuvuden som blir borttagna från sin kropp... seriously, hur kan man inte få mardrömmmar? What was I thinking?! Jag som inte klarar av att se små spindlar ens (det finns inga små spindlar förresten), hur ska jag klara av det här?

PS. Jag måste ändå medge att det faktiskt är lite småkuligt...

"Anton, du hänger väl inte i klosettsträngen? Hela behållaren kan braka ner och får du den i huvudet så kan du hälsa hem, det vill jag bara ha sagt."

Jag insåg för över en timme sedan att jag borde sova, men istället skriver jag med Emmi, läser Prostens Barnbarn-citat och fnittrar förtjust. Jag är föralltid Prostens Barnbarn-skadad, men jag är så nöjd. Och ja, jag har en chillkatt mellan knäskålarna. Kanske ska byta namn på honom till Chilliot..?

"Vi leker vattenfall, det är jättekul!"

Nu har jag tittat på Lejonkungen 3, och som vanligt medföljer till den filmen tankar på en finfin vän som heter Emmi. Emmi och jag lärde känna varandra på Flahult 2007. De kommande åren spenderade vi genom att citera Lejonkungen dag ut och dag in. Superfint. Det sista året på Flahult bodde vi i samma stuga, och om kvällarna brukade vi ligga upp och ner i våra överslafar och citera Lejonkungen, Prostens Barnbarn och andra kuliga saker. Hon är superduper.  ♥

Day 30: your favorite song.

Det finns mycket bra musik och det går inte att välja bara en låt heller. Jag gillar låtar med en tänkvärd text, inte något mesigt utan en sanningsenlig text som dessutom passar till musiken. Det gillar jag.

In your face.

Nu har jag varit ute och gått i en timme över mosse och surmark, och med kramp i foten ska jag nu trotsa bossen och baka. "Du, trotsa?" tänker nog alla som känner mig. JA, Faktiskt, jag ska trotsa bossen. And guess what? She's not the boss of me anymore.

Gårdagen var hemsk, och idag var nästan värre. Tur att jag har fina vänner i alla fall. GulleNattis och Elin. They are fantastic! ♥

Man vet att våren har kommit för att stanna när snödropparna börjar titta fram. Jag såg dem när jag kom hem vid klockan ett, och när jag var ute och gick förut såg jag några tranor, ett par svanar och lite sol. Värt att tilläggas är att jag inte ens frös om händerna när jag var ute.

GulleNattis.

I'm having such a crappy day, men gulliga Nathalie försöker muntra upp mig. Hon skrev ett det sötaste meddelandet till mig.

Day 29: one item you love in your closet.

Jag kan inte välja bara en sak. Jag har nog ingen favorit heller för den delen... så tråkig är jag.

A call to arms.

Tack för det. Verkligen. Precis vad jag behövde höra.

Jag var ute och gick och på rutin gick jag till det vanliga stället och vägde för- och nackdelar. Det var flest nackdelar, men en fördel vägde mer än nackdelarna, so... here I am.

Day 28: wish list.

Det finns en sak jag önskar. Men ni vet i alla amerikanska filmer och serier får man inte säga önskningen högt, för då slår den inte in. Så kanske det är i Sverige också, jag har inte så bra koll. Poängen är i alla fall att jag inte tänker säga vad jag önskar mig, för om min önskan inte går in så går jag nog under... på riktigt.

Oh Banjo, where art thou?

Jag har aldrig riktigt trott på det här med att det ger otur att gå under en stege, se en svart katt gå över vägen eller lägga nycklarna direkt på bordet. Men jag börjar tänka om nu för jag tappade nyss en kniv på foten, och i trappan står nämligen en stege som jag har gått fram och tillbaka under nu i några dagar. Dessutom så verkar det som att vi blivit av med en katt, antingen har räven tagit honom eller så har något annat hänt.
Det sistnämnda är väl knappast mitt fel, jag vet ju egentligen bättre än så. Men har man en gång börjat klandra sig själv för något så är det kört.

Det är något konstigt som händer med mig, för plötsligt känner jag inte längre suget att gå till skolan om morgnarna. Jag är dödstrött varje dag, till och med på helgerna då jag ändå sovit ut. Saker som jag vanligtvis har stenkoll på faller ur mitt minne och jag börjar fundera på om ålderstecknen redan börjat ta över. Så, rynkor, var ni än gömmer er... jag är beredd på er.

Day 27: what's your favorite color?

Genomskinlig? Jag vet inte, har ingen riktig favorit. Blå kanske. Definitivt inte rosa.

Day 26: your favorite times of the year.

Våren är helt klart det bästa på hela året. Värmen börjar smyga sig på, fåglarna sjunger sina sånger, träden får gröna knoppar, snön och isen smälter.... solen lyser. Man blir pigg igen. You just gotta love it.

Day 25: what I would find in your bag.

Först och främst - skolsaker. Dvs. kalender, pennor, anteckningsböcker och liknande krafs. Man kan dessutom hitta min plånbok där. Allt detta beror egentligen på om det är min skolväska, resväska eller handväska. Ibland kan man även hitta Amanda Andersson där. Hon är en gullig filur som jag tycker om.

Sometimes.

Den här helgen var annorlunda. För mig. Eller ja, jag var hemma som vanligt. Men jag orkade göra någonting för en gångs skull. Otroligt. Det var inte mycket, men det tog ganska lång tid.

Day 24: your top 3 favorite shoes.

1. För att de är de skönaste och mest hållbara skor jag någonsin haft. Efter nästan tre och ett halvt år är de fortfarande användbara.
2. För att det är blå converse.
3. För att det är svarta converse, och för att de kostade endast 400 kronor.

Oh yeah, asså!

Jag äter sällan choklad för jag får finnar och utslag på axlarna. Men en gång i månaden äter jag choklad, och det är den tiden på månaden nu. Fy bubblan. Det fick mig att tänka på min chokladälskande vän Elisabet. She's awesome!

Day 23: something you crave for a lot.

Barnens Nyhem

Look out for the blah blah blah!

För första gången på hela mitt andra år på gymnasiet har jag stannat hemma från skolan. Jag roade mig på ett tämligen annorlunda vis.


Charlie the Unicorn

Day 22: what makes you different from everyone else?

Everyone else?! Ingenting, antagligen. Men visst har jag udda egenskaper.
- jag har tvillingtår
- jag har fruktansvärt dålig/bra humor beroende på hur man väljer att se det
- jag har mindervärdeskomplex, fast det är nog inte så udda som jag tror
- jag är oerhörd organiserad, åtminstone oftast
- jag gillar skolan
- jag tycker det är kul att städa
- jag är rädd för gammal mat
- jag är rädd för gammal mat

Jag skrev det sista två gånger bara för att visa att det inte är något skämt. Det är någonting i mitt undermedvetna som säger att den gamla maten kommer anfalla mig. Allvarligt.

Back in old habits.

Behöver jag säga mer än att det är så jäkla lätt att fastna?

Torsdagspåhitt.

Vi fick våfflor av Ingemar idag på lektionen. Mums. Under tiden de gräddades sysslade jag med mobbing. Resultatet blev 42 och en pingvin.

Day 21: a picture of something that makes you happy.

VÅR

Day 20: your favorite blogger.

Alexander Bojestig
Min charmiga vän som nyligen gav sig ut i stora världen som au-pair. Alexander gillar Melodifestivalen och Filippa Bark.

Yasmin Sund
Min mysiga klasskompis som tänker nästan lika mycket som jag. Yasmin gillar Charlie the Unicorn och roliga facebook-sidor.

Day 19: nicknames you have; why do you have them.

Namnet Lovajsa fick jag av min vän Sofie Gustavsson en gång för några år sedan. Minns inte riktigt hur det blev så, men huvudsaken är väl att det blev... så.
När jag gick i åttonde klass sa jag kanon (synonym till toppen, bra, roligt, trevligt) ganska ofta, och då fick jag namnet Kanon av en tjej i klassen. Senare blev namnet uppdaterat till Farmor Kanon. Varför har jag dock ingen aning om.
En dag i klass nio blev mitt namn Lövsås Flöjt, påhittat av samma tjej som hittade på det föregående namnet. Hon skulle skriva namn, klass och skola på min anteckningsbok, och resultatet blev alltså detta.
Patrik Stjärna är ett namn som ligger mig varmt om hjärtat, och det är helt enkelt taget ur programmet Svampbob Fyrkant. Jag och min lilla vän tycker mycket om Svampbob, och en dag blev det helt enkelt så att hon blev Svampbob och jag blev Patrik.
En dag i somras började Anton Tordsson helt otippat kalla mig för Snäckan. Jag måste säga att det är det namn som jag tyckt om mest hittills.
Sedan har det självklart förekommit en massa felsägningar. Kajsa, Lovosa, Lovis, Louise, Daniel och Emilie är bara några av dem.

♥

Jag har en vän som heter Amanda. Amanda Andersson. Hon är en otrolig tjej som bara växer och växer i sig själv. Troligtvis ser hon det inte själv, men hon är stark och klarar mer än hon tror. Utan att hon vet om det så gör hon många av mina dagar bättre.

En annan vän som jag har, som faktiskt till och med fyller år i morgon, är Yasmin Sund. Hon är också otroligt bra och har sån fantastisk humor att jag nästan tror att hon kopierat min egen. Många gånger är jag väldigt nere och när jag är det så syns det väldigt tydligt. Vet jag. Men flera av de gångerna har Yasmin fått mig att både skratta och känna mig mycket bättre. Det är beundransvärt.

När jag var på Flahult för första gången, dvs. 2007, träffade jag många bra människor. En av dem var Elisabet Nystrand. Hon är min absolut mest spontana vän, allt hon säger har något tänkvärt, trots att det oftast är fruktansvärt flummigt. Det finns inte en chans att jag inte skrattar när jag pratar med henne. Inte en chans. Åh, vad himla bra hon är!

Jag träffade en till särskild vän på Flahult det året. Elin Fredriksson. Oj, vilken enastående person. När jag mådde som sämst så fanns hon med mig hela vägen. Hon är alltid uppmuntrande och ser till det bästa hos folk. Det är också en gåva, det är inte alla som kan.

I somras var jag på Barnens Nyhem och levde loppan. Där träffade jag Caroline Ahlgren, och det har jag varit så otroligt glad för ända sedan dess. Caroline, min fina Barso som skrattade åt mitt Zlatan-skämt - vilken vän! Inte bara för att hon skrattar åt min dåliga humor, utan för att hon är en sådan bra person som verkligen lyser upp min vardag. Som en vacker sol!

I tisdags träffade jag Elin Kindeskog. Det var otroligt. Hon är den person som har funnits vid min sida ända sedan vi lärde känna varandra. Fyra år, det är ganska länge. Vi har inte alltid kommit överens, men trots att jag varit ett jättepucko ibland så har hon sett förbi det och sett vad som finns inuti mig. Tillsammans med mig vågar hon ge sig in i min hjärna (som för övrigt är ett läskigt ställe) och reda ut stora tankehärvor och ta bort sånt som inte ska vara där. Hon är alltid stöttande och ställer upp, och jag är så fruktansvärt glad för det att jag kan inte riktigt förstå det själv.
Jag skrev det för några dagar sedan, men hon känner mig så bra och hon vet när jag behöver en hård spark i arslet. Ibland ger hon mig sådana sparkar och det gör ont i början, men efter ett tag så brukar jag inse hur bra sparken faktiskt var och att avsikten var god. Ja, min vän är sannerligen fantastisk.

Vad har jag gjort för att förtjäna att ha de här braiga människorna i mitt liv?!

What if I could wish you away?

Jag tror jag irriterar ihjäl mig idag. Det blir nog en tröttsam dag, den började ju som sagt med att jag försov mig. När jag kom till skolan visade det sig dessutom att vår svenska var inställd, så jag har bara haft lektion mellan 8.05 och 8.40 hittills. Nästa lektion börjar 14.40. Awesome. Håltimme i 6 timmar. Kul. Inte.

Dessutom är jag en fegis.

Day 18: Plans/dreams/goals you have.

Jag har inte så mycket framtidsdrömmar av olika skäl. Men om jag inte har något val så vill jag nog i framtiden ha ett jobb som jag trivs väldigt bra med, ha en hyfsat bra inkomst så jag överlever och lite mer därtill, och förhoppningsvis finner jag det i Jönköping.

Men de planer och mål jag har just nu är väl att ta mig fram till och förbi studenten utan att dö av skräck.

Jag vet inte vad som hände, men jag försov mig. Crap.

Movie night.

Nu ska jag titta på Lejontämjaren. En trevlig film. Eller trevlig vet jag väl inte, men bra är den i alla fall. En av de få bra svenska filmer enligt mig. Den handlar om Simon som bor ensam med sin mamma. I skolan blir han mobbad och slagen av Alex/Kobran, men han har fortfarande sin bästis Tove. En dag berättar Simons mamma att hon har träffat en ny man och vill att Simon ska träffa honom. Den nya mannen flyttar så småningom in hos dem tillsammans med sin son, som visar sig vara Alex. Ja, det är en bra film som är värd att offra en och en halv timmes sömn för på en söndagskväll.

Day 17: your 3 biggest fears.

SPINDLAR
De är äckliga. De har alldeles för många ben som rör sig på samma gång och de är snabba som tusan. Deras nät är överallt och jag har troligtvis en inneboende i mitt rum. När jag var liten vaknade jag med någonting i ansiktet och när jag sopade bort det såg jag att det var en stor spindel. Med stor menar jag ungefär 3 cm med benen inräknade. Och nyligen drömde jag om spindelmorötter. Fy.

MÖRKER
Anledningen till att jag avskyr mörker är att man ju inte ser någonting. Allting har en tendens att bli läskigare när det är mörkt. Ja, jag vet att det är mörkt när jag blundar, men det är inte samma sak.

CLOWNER
Ja, jag har börjat drömma om dem igen. Jag avskyr clowner. De är glada, bleka, ler men har en blick som är tommare än den stora lådan under mitt skrivbord. Och nu föreställde jag mig att det bor en clown i den lådan bara för det. Dessutom handlar Stephen King's IT om en clown. Äckel.

Day 16: another picture of yourself.

Håll till godo.
BILDER

That's weird.

Stephanie och jag har Tim Burton-maraton. It's awesome!

Day 15: 10 songs that you play all the time.

• Brett Dennen – Ain't No Reason
• Joshua Radin – Winter
• Joseph Arthur – In The Sun
• Bryant Oden – The Duck Song
• Enation – Feel This (Love Fall Down)
• Missy Higgins – Sugarcane
• Colin Hay - Waiting for my real life to begin
• Askil Holm – Where The Angels Sleep
• Frida Öhrn (Oh Laura) - Release me
• Nickel Creek - Doubting Thomas

Day 14: a list of your favorite trends right now.

Jag följer inget mode. Så det så.

Day 13: why did you start blogging?

Första gången var nog för grupptrycket skulle jag tro. Det var typ fem eller sex år sedan. Men efter ett par år tror jag att jag insåg att det är en väldigt bra grej att göra. Dagböcker i all ära, men jag tror att det kan vara bra att få respons på det man skriver också (alla har ett bekräftelsebehov, varesig man erkänner det eller ej, och vissa har större än andra), samtidigt som man får ut lite tankar och damm som bara ligger och skräpar i hjärnan. Eller, det är nog därför jag bloggar i alla fall.

My trip to Göteborg.

Ja, jag hamnade på rätt tåg. Både till och från Göteborg. Väl framme i den stora staden knallade jag runt i femmanhuset innan jag styrde kosan mot Safari. Min utväxt går nu inte att skymta, men ont gjorde det. Som sjutton. När jag var färdig där så ringde jag till min vän Elin och så gick vi runt i stan. Jag har ingen aning om var vi gick, men det var trevligt ändå. Efter ett tag åkte vi hem till henne i Sävedalen, det var mysigt. Lite massage, te och Sunes Jul-prat. Bussresan tillbaka till stan innehöll också ett litet samtal. Hon är bra, hon, för hon känner mig. Känner mig. Bra. Hon vet att jag behöver en spark i röven ibland.

Day 12: a picture of your room/apartment.

Till och med mitt rum är ostädat ibland (andra delen av rummet är bara en säng som är full av en kartong).

Skam över din ko.

Det är nu vetenskapligt bevisat att ju mer saft man dricker, desto kissnödigare blir man. Eller, jag har i alla fall bevisat det för mig själv. Men jag är för fast i en bra film för att gå på toa. Mulan, alltså. Alla borde se den åtminstone en gång i livet.

Imorgon ska jag åka tåg. Själv. Jag tycker inte om att åka tåg. Själv. Fast jag tycker det är skönt att vara själv ibland. Men tåg gillar jag inte. Jag får väl se om jag hamnar där jag ska.

Day 11: one "must have" for the season.

Sol och värme. På momangen, helst.

Same shit, only different.

"Jag var helt galen på Helenas lektion idag. Det var argumentation som jag för ovanlighetens skull deltog i. Men eftersom det inte tar så lång tid att resa runt min hjärna så fick många åsikter upprepas, det var mycket information att ta in."
Hahaha! Dammit, I'm funny!


Ja, jag läser saker från förra året. Mycket har ändrats, och andra saker har inte ändrats. Det är samma skit, fast på ett annat sätt.

Better than drugs.

Jag hade tråkigt, så jag målade min hand. Tre gånger. I påskfärger. Ganska bra terapi.
Ja, jag är faktiskt 18 år.

Day 10: songs you listen to when you are happy, sad, bored, hyped, mad.

Happy
John Powell – P.S. I Love You


Sad
Joshua Radin – Winter


Bored
Bryant Oden


Hyped
Mumford & Sons – Sigh No More


Mad
Anberlin

You don't even know my name.

Det visade sig att Lois hade andra planer, så på tisdag är det jag som åker ensam till Göteborg för att virka in hårutväxten till dreads. Som tur är tar det inte lika lång tid som det gjorde att göra själva dreadsen. Resten av tiden i stora staden får jag väl springa runt i femmanhuset och leta på saker som kan tänkas passa i min ägo. Vet inte ens om det var en riktig mening. Kanske blir det en liten dejt med fina Elin också, men inget är bestämt än.

Det som är så bra med att Scrubs har ganska långa, och många, säsonger är att när jag tittat på sista avsnittet i sista säsongen så har det gått så lång tid sedan jag såg det första avsnittet i första säsongen vilket innebär att det är helt lagom att jag börjar om på serien igen. Det kanske piggar upp mig lite nu när min rygg börjar göra ont igen.

Jag har förresten inte lyckats tänka objektivt än, om det är någon som undrar.

Dancing in the minefields.

Jag är jättedålig på att baka och gör det därför inte särskilt ofta, men idag fick jag för mig att göra kladdkakemuffins. Sagt och gjort. De blev till och med ätbara.

Day 9: something you’re proud of in the past few days.

Jag får nog återkomma lite senare.

Kodak moments.

Ikväll var jag på 18-årskalas för min knäppa högstadieklasskompis Ida. Det var väldigt kul, måste jag säga. Av Lois och mig fick hon ett rim inramat i en tavla, och en anteckningsbok med onödigt vetande i. Jag var ganska kreativ och ambitiös i onsdagskväll eller tisdags, minns inte riktigt. Men jag skrev ett rim.

Ida Thoresson, du har sådan klass.
Du är helt fantastisk, ja, såpass.
Ditt leende värmer som en sommardag,
du är bergis snyggast i ditt innebandylag.
Ditt hår är som den vackraste silkestråd,
något liknande finns nog inte i något garnförråd.
Skimrande som havet är dina blå ögon,
ovanför dem finns inget McDonald's-M som på Anton.
När du skrattar vill man bara le,
du är vackrare än en orkidé.
I din närhet blir man fri från depression.
GRATTIS önskar vi - Orre och Farmor Kanon.
Du ger våra liv kvalité,
nu ska vi gå in på www.varpa.se.


Det allra bästa med kvällen var Idas reaktion på rimmet... haha.

Alfapartikel.

Det mest konstiga som kan hända mig händer alltid när jag är med Lois. Hon och jag gick till ICA efter skolan, och jag berättade att jag nästan alltid ser gamla lärare från högstadiet där och att jag ganska ofta ser Anders, vår förra klassföreståndare. Sedan rann det samtalet ut i sanden och vi gick och tittade på kex. När vi nästan var färdiga så vände jag mig om av någon anledning och såg... ja, Anders. Såna sammanträffanden händer inte alltför ofta.

Day 8: someone you would want to switch lives with for one day and why.

De är så himla underbara, that's why.

This might be the best conversation in a very long time.

Living in the country.

Tack Gud för norska musiker och goda äpplen.

Ser jag tjock ut i den här?

Till nästa vecka har jag blivit ombedd att tänka. Hur ser man objektivt på saker som hänt en och som fått en att må dåligt? Klurigt.

Joakim & Joel – Ser jag tjock ut i den här?

Day 7: a picture of someone/something that has the biggest impact on you.

Självklart faster L, också. Men hade ingen bild.

Day 6: favorite superhero and why.

Jag skulle väl inte säga att jag har någon favoritsuperhjälte, direkt. Jag föredrar vardagshjältar. Typ Forrest Gump. Han är bara sig själv, och påverkar så många människor genom det.
Men om jag nu nödvändigtvis måste välja en superhjälte så väljer jag nog Spiderman. Bara för att Oliver alltid tvingar mig att titta på det.

Plötsligt händer det.

Jag vet med mig att jag skriver mycket om mina tankar som för det mesta är ganska deprimerande. Men visst har jag små glädjestunder också. Alldeles nyss hittade jag 240 kronor i ett par byxor som jag lika gärna kunde ha slängt.

Day 5: a picture of somewhere you’ve been to.

I live inside your face.

Idag kan vara den första gången sedan högstadiet (förutom första veckan i ettan) som jag inte känner för att gå till skolan igen. Jag orkar inte. Vad händer med mig?! My mind is freaking me out.

Angående det förra inlägget... japp, verkligheten sparkade mig hårt i arslet en gång och nu har det hänt igen. Jag har insett att jag om lite drygt ett år tar studenten. Det kommer gå fort som tusan, och jag har inte en aning om vad jag ska göra efteråt. Jag skulle kunna gå ett år på bibelskola som jag har funderat på i fyra år. Jag skulle också kunna jobba ett tag bara för att få lite pengar och överleva tills jag orkar ta mig i tagen* och plugga vidare. Dessutom skulle jag kunna plugga vidare direkt, men jag har ingen aning om vad jag vill göra längre.
Jag kanske ska singla slant.

UPDATE
* "ta mig i tagen", wtf?! "Ta mig i kragen" skulle jag skriva egentligen. Men det är fel som man upptäcker dagen efteråt när man inte har någonting att göra och surfar runt och tillslut trillar in i sin egen blogg...

Det kom ett brev.

Ibland kommer livet och sparkar en i arslet. Då är det bra att ha ett stadigt fotfäste. Det hade inte jag.

Day 4: a picture of you and your friends.

This is me. And my buds.

When I'm bored I paint myself orange and dye my hair green and sit in the corner of my room and pretend I'm a carrot.

Idag har jag varit ganska duktig. Jag har tvättat tre maskiner kläder, varit ute och gått (fast inte så långt för det blåste för mycket), plockat lite grejer i mitt rum, spelat spel med Oliver, förberett redovisningen som jag ska hålla imorgon, skrivit klart den isländska sagan (med hjälp av Oliver som har mycket mer fantasi än vad jag har), och slutligen - jag har packat träningskläder inför morgondagen som börjar med att jag är duktig igen. Yasmin och jag ska till gymmet! Jä.

Day 3: the meaning behind your Blog name.

Mitt fullständiga namn är Lovisa Sofia Maria Fält. Lovisa var för kort för att ha som adress, och Fält funkar inte i webbadresser. Att ha alla tre namn, dvs. Lovisa Sofia Maria, skulle bli för långt. Det blev helt enkelt Lovisa och Sofia.

Still got it.

Jag hade nog ganska rätt angående tiden... det tog typ tre och en halv timme till. Tog en liten paus vid klockan åtta för att äta kvällsmat. Nu ska jag faktiskt sova.

Big numbers.

Jag försöker mig på att vaxa mina dreads, för de är så spretiga. Jag har hållit på i ungefär 45 minuter och hunnit med 8 st av 40. Det betyder att en dread tar mig ungefär 5,6 minuter att vaxa och föna, vilket i sin tur betyder att jag kommer vara färdig 217 minuter (=3,6 h). Fast antagligen har jag räknat helt fel för jag läser inte matematik. Men till och med jag kan räkna ut att det kommer ta lång tid innan jag är färdig.

Day 2: a description of yourself.

Det känns som att jag fick med det mesta i det första inlägget, jag är ingen överdrivet intressant människa. But I'll give it a shot.

Jag är naturligt blond, men 7 januari i år gjorde jag dreads i hopp om att det skulle vara smidigt och att jag skulle slippa tvätta håret varje morgon. Ja, smidigt är det onekligen, förutom den enda gången i veckan då jag faktiskt tvättar dreadsen. Det tar nästan åtta timmar för dem att torka.

Tillbaka till det jag egentligen skulle göra... jag är löjligt förtjust i Svampbob. Det är det jag tittar på de få gångerna jag sitter vid TV:n. På somrarna har jag varit på läger så länge jag kan minnas (vilket är typ 8 år tillbaka). Det började med scoutläger, som övergick i tonårsbibelskolan Flahult, och den ledde till Nyhem som för närvarande är det jag ser fram emot mest med sommaren. Eller egentligen det enda jag ser fram emot. 

Mitt kontrollbehov är lite för stort för mitt eget bästa, likaså dosen av samvete. När någon i klassen behöver veta någonting om läxor, prov, lektionstider och dylikt är det nästan alltid jag som har svaret. Freaky. Dessutom får jag dåligt samvete om jag någon gång inte har svaret. Och ja, just det, jag är galen.

The undeveloped story.

Jag sitter i mitt blå rum vid min blå dator, äter på ett äpple och funderar på att skriva klart den där förbaskade isländska sagan. Den får inte innehålla känslor knappt, och det är lite svårt för en känslomänniska som mig att skriva utan känlsor. Men alltså, hur mycket användning har man av att skriva en saga innehållande blodshämnd, hedersmord och brist på känslor?
Äpplet är ganska stort.

Day 1: a recent picture of you and 15 interesting facts about yourself.

1. Jag tycker mycket om skolan, vilket en del anser fascinerande.
2. Min blodcirkulation är dålig och jag har ofta blålila händer och ben.
3. När jag var mindre ville jag jättegärna spela teater, men eftersom jag inte vågade på grund av min skräck för att vara i centrum med allas blickar på mig så blev det inte så. Därför säger jag numera att jag inte tycker om teater, vilket alltså egentligen inte är sant.
4. Jag tänker mycket mer än jag säger.
5. När jag gick i åttan hade jag självmordstankar.
6. Den enda av mina lärare jag någonsin sagt emot, gapat på eller märkbart riktat min ilska emot är Gert, och han visade sig vara en bra ventil för det som fanns i mitt huvud just då.
7. Jag går barn- och fritidsprogrammet, men jag tycker inte särskilt mycket om barn, och fritid har jag knappt någon.
8. Trots att fjärilar är väldigt vackra i mina ögon, så är jag ganska rädd för dem.
9. Jag slappnar av när jag får pyssla.
10. Svampbob är en, inte liten, del av mig.
11. Scrubs får mig alltid att känna välbehag.
12. Ibland önskar jag att jag var med i Lilla Huset på Prärien.
13. Mina dreads är 40 st.
14. Jag har svårt för att säga ifrån.
15. Saft funkar till vilken sorts förtäring som helst, enligt mig.

Spider-carrots.

I natt drömde jag något som nästan fick mig att kräkas när jag vaknade. I drömmen var det ett långbord dukat med mat och massa skålar med kokta morötter i olika storlekar. Jag älskar kokta morötter. När jag skulle dela på en morot såg jag något smalt och hårigt som stack ut. Plötsligt delade sig alla morötter och ut kravlade en massa stora, håriga spindlar. Jag älskar inte spindlar. Jag avskyr spindlar. Jag trodde jag skulle dö. Men jag vaknade.

What the hell is heaven?

Ikväll har jag läst gamla mejl på fejsbuck. Jag har många fantastiska vänner och fyra grymma fastrar. Det är rätt coolt, för jag har en tendens att glömma bort att det faktiskt finns folk som bryr sig. Jag blir ibland (ofta (jämt)) fast i mina egna tankar som är mer negativa än positiva, och då är det lätt att koppla bort det braiga i livet, som fantastiska vänner och fyra grymma fastrar. Och för att inte tala om de där lärarna som jag tycker så mycket om. Så hiskeligt bra att jag nästan fnissar lite.

Nu ska jag sova, fast smsa med fina Elin Fredriksson som precis har varit utomlands i tre veckor och jag var för stor för att få plats i hennes resväska.

En hög av osorterade atomer.

Jag är så fruktansvärt trött på mig själv. Det är som när man har en läxa som man verkligen inte förstår, men som man gör bara för att man måste. Sedan kommer världens lättnad när man är färdig och har lämnat in den. Ungefär så känner jag inför mitt liv just nu. För varje andetag jag tar är det ett mindre kvar.

Tidigare idag visade Sara mig en artikel om en snubbe som hade typ 94 barn och massa fruar. Vissa människor har riktiga problem, alltså.

Jag är mörk under ögonen, och det är inte mascara. Hur ska man kunna vila ut när det inte hjälper att sova?

Favorit.

Jag ska precis börja titta på en av mina absolut favoritigaste favoritfilmer - Den bästa av mödrar. I en av de största rollerna finner man en av mina favoritigaste svenska skådespelare, nämligen Maria Lundqvist. Jämte mig ligger min favoritkatt dessutom. Min monsterkatt Elliot.

Back and stronger than ever.

...skulle man ju kunna tro, men så är inte fallet. Tillbaka är jag förvisso (efter typ två dagar, whatever), men inte starkare. Inte ett dugg. Jag har bara ingenting att göra på lovet.

Imorgon eftermiddag åker jag till Jönköping för att träffa mina kära kollegor från i somras. Vi ska övernatta hos en fantastiskt fin människa.

Tråkig come back, kanske. Jag bryr mig inte jättemycket längre.

Pain.

Det kvittar hur mycket man än försöker så är det aldrig bra.

Nu har jag stängt bloggen lite, får väl se när jag tar fram den igen. Jag vet att ingen kan läsa det här och att jag skriver det i onödan. Fast nej, inte i onödan. Jag vill gärna få ut mina tankar lite grann, och jag är lite allergisk mot dagböcker.

It's down the road, not across the street.

Det är farligt att börja tänka och inse vad man egentligen har gjort.

How come?

"Well, one's in case I get sad, and the other is in case I get really sad."

Tummen ur.

Nu har jag tagit mig i kragen och skrivit den där praktikuppgiften som jag inte förstod. Jag förstår inte mer nu, men det kändes lite som att 8 veckor för sent är nog, så nu har jag skickat in den. Jag struntar i om allt är fel, jag kan i alla fall lägga det på hyllan. Jä.

Öppet hus.

Ikväll var det öppet hus i skolan. Jag måste säga att det var mycket besvär för väldigt lite. Men jag fick träffa Cissi! Kändes fint. Jag har letat på inlägget jag skrev förra öppet hus, alltså för ett år sen.

"JAG ÄLSKAR BF! Jag borde köpa en tröja och trycka det på den. BF är bäst. Bäst bäst bäst bäst. Bäst. Faktiskt. Jag är galet glad att jag valde det.

Idag var det öppet hus i skolan och jag tejpade fast pappersfötter på golvet så att alla skulle hitta vägen till BF. Det trevligaste (nästan) med hela kvällen var att jag hittade så otroligt bekväma stolar att sitta på! Hade kunnat sitta kvar där tills imorgon om jag inte skulle åkt hem.
Det som gjorde mig mest glad var när jag hade en trevlig dialog med Cissi.
Jag: Du passar verkligen så bra i den frisyren, Cissi!
Cissi: Jaså, tycker du det? Ja, jag måste ju göra mig lite snygg nu när det kommer en massa människor och tittar runt...
Jag: Jag tycker du är snygg i alla fall!
Cissi: Åh, du är bra för självförtroendet, Lovisa!
Hihi, jag tycker om mina lärare faktiskt."

Ja, jag tycker om mitt program. Väldigt jättemycket.

In the sun.

Jag tror att min rygg går av snart, den är stel som okokt spagetti.

Imorgon är min sista dag på praktiken i Svenljunga. Känns skönt faktiskt, jag gillar inte praktik. Fast jag ska inte klaga på församlingshemmet egentligen, det är en jättebra plats. Det är mig det är fel på.

Ge mig tillbaka tjejen som var stark.

To our secret friend.

Jag och Lois tittar på Frankenstein. Jag tycker verkligen inte om den filmen, fy farao. Bläk.
Tomorrow we're going to städernas stad - Jönköping. Jä.

Vi pysslade förut och jag gjorde ett jättetjejigt födelsedagskort som jag inte tyckte om riktigt. Jag skulle ge bort det, men det fanns ingen i min kalender som fyller år snart, så vi löste det på ett annat sätt. Och ja, jag råkade missa en bokstav...

Great stuff.

Jag sitter och läser lite gammalt och hittade en kul grej..

Where did the road go? (Vart tog vägen vägen?)
I feel again you! (Jag känner igen dig!
)Do you shark? (Hajar du?)
How stands it to? It's banging and walking! (Hur står det till? Det knallar och går!) 
What are you for a one? (Vad är du för en?)
Break together and come again. (Bryt ihop och kom igen.)
Hi jump in the cowberry forest! (Hej hopp i lingonskogen!)
You are offspooned. (Du är avskedad.) 
Sheep I drive if you? (Får jag köra om dig?)

The cat low and bucket. (Katten låg och spann.)
Hear you you you! (Hör du du du!)
It has pied. (Den har pajat.)
Food repairing (Matlagning)
Ghost outfit (Andedräkt)
I speak floating English. (Jag talar flytande engelska.)
Excuse me for raping at the table. (Ursäkta att jag rapade vid matbordet.) 

Nu ska jag nog göra en självrannsakan igen. Jag vet att jag skrev att jag aldrig mer ska göra det, men jag lyssnar aldrig på mig själv.

Thank you.

I sure do have a great friend. Igår kväll när jag kom hem så väntade två brev på mig. Ett från sparbanken, och ett okänt som stämplats i Nässjö. Jag gissade att det var min Nässjövän Caroline, men handstilen var inte riktigt rätt. Jag läste brevet (som förövrigt var väldigt fint och gjorde mig oerhört glad) och när jag kom till slutet så såg jag  ett namn: Alexander Bojestig. It kind of made me happy. He's a good man.

Going crazy.

Kalla mig töntig, men jösses, vem gillar inte bubbelplast?
Jag kan inte påstå att jag är omogen. Jag är bara mer lättroad än andra.

Rest in peace, I guess.

Fick alldeles nyss reda på att en släkting dog igår förmiddag. Vet inte vad jag ska känna, riktigt.

Winter.

Fyra vassa klor i låret. Det märks att katten växer och blir tyngre, för numera när han hänger i skinnet blir det inte små prickar, utan blodet rinner till och med. Swell.

Jag gjorde en ny Spotify-spellista, kvällen till ära. Last night as omyndig. Hell yeah.
On solid ground.

Since I'm bored slänger jag upp "lite" bilder... dessutom måste väl jag också få vara ego ibland. Kanske ska säga att de flesta bilderna inte är i närheten av seriöströskeln.