Jag sitter i mitt blå rum vid min blå dator, äter på ett äpple och funderar på att skriva klart den där förbaskade isländska sagan. Den får inte innehålla känslor knappt, och det är lite svårt för en känslomänniska som mig att skriva utan känlsor. Men alltså, hur mycket användning har man av att skriva en saga innehållande blodshämnd, hedersmord och brist på känslor?
Äpplet är ganska stort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar