Nu tittar jag på tjugofjärde och sista avsnittet i säsong ett av Scrubs. Jag älskar det. Trots att det är så oerhört oseriöst så finns det ändå väldigt bra saker i varje avsnitt, kloka citat/repliker och sånt.
Jag är stört rädd för att bli iakttagen. Jag hatar att ha alla ögon på mig. Det är något av det värsta jag vet. Särskilt när ögonen säger något negativt. Hånande ögon, elaka ögon. Det får mig så illa till mods, jag känner mig så värdelös. Varför måste det kännas så? Jag fattar inte, varenda gång känns det lika illa, även om ögonen inte är elaka eller om jag känner personerna. Jag kan ju inte be folk blunda hela tiden. Tja, man kan inte vara bra på allt och jag kommer aldrig lära mig att bli tittad på utan att kissa ner mig.
Något annat jag är äckligt rädd för är att göra fel. Jag hatar det. Om jag gör fel så ser alla snett på mig! Det är liksom så man tänker. I alla fall jag. Och så tänker jag att om jag gör fel eller inte gör mitt bästa så kommer jag hata mig själv för alltid. Mer än jag vanligtvis gör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar