För det första så var jag jätteglad för att jag äntligen fick träffa klassen i skolan igen.
För det andra så var det Hagatorpsdagen idag, vilket innebar en massa fix, lekar och aktiviteter för funktionshindrade barn och ungdomar från olika orter.
För det tredje så var det superduperkul och jag fick många oväntade kramar.
För det fjärde så är barn- och fritidsprogrammet det bästa som uppfunnits inom skolvärlden.
För det femte så fick jag lite problematiska tankar runt klockan tre, men jag lyckades för en gångs skull putta bort det.
För det sjätte så kom jag hem och fick ett erbjudande om att vara med på Barnens Nyhem, ett läger i sommar, och bara hänga och umgås med en massa sköna barn!
Sen gick det utför. Den bedövande glädjen avtog och jag kände av den där hiskeligt fruktansvärda smärtan i knät, vilket sabbar mina ambitioner inför idrotten imorgon. Bajs, på ren svenska.
Nu ska jag ut en sväng och tänka. Eller något.
Men något som ändå är värt att noteras innan jag kilar är att jag för en gångs skull hade en kanonbra dag utan några större psykiska problem. Men det tog ut sig i knät istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar